Äntligen! Äntligen har jag tid och ork att fortsätta med spindelutstyrseln. Stiltorna är färdiga, till och med svartmålade redan. En krycka och 4 ben till som jag bär i ryggsäck är nästan klara. Det betyder att spindeln redan har 7 ben. Dags att testa! På med knäskydden och storkar runt i ridhuset. Nästa testrunda gick redan runt gården och genom paddocken. Går förvånansvärd bra, det är riktig kul. Med lite mera färg kommer jag bli hur häftig som helst!! Nu måste jag bara dressera Abbe ännu bättre och honmonstret kan kämpa mot Frodo. Det återstår att se vem som vinner (mitt tipps: Abbe!) :-) ) Spider-Ari

Det är dags att orcherna börjar träna med eld! Ryttarna behöver ha facklor och akrobaterna poi och eldstavar. Egentligen inga problem att tillverka sånt, tänkte jag. Det är bara att leta upp material lite varstans på gården. Jag hittade: gamla skidstavar, en skaft (som man egentligen fästar penslar i), en kedja och spännband. Prima, allt på plats, jag sätter igång. Sågade skidstavar till lämplig fackellängd, resterande bitar dök till poiarna. Första försöket med spännband som veke var icke så lyckat... polyester brinner bra, men stinker och droppar (som om jag inte visste det!). Nåväl, då får man väl köpa vekeband, sagt, gjort. Nu fungerar det. Lite krångligt när man försöker att skruva fast vekebandet i rören. Skaftet med veke i båda ändar blev en eldstav. Jag kunde knappt vänta tills det blev någorlunda skymning, ville så gärna testa! 23.30 satte jag igång, lite svårt med poiarna (kedjorna är rätt långa). Hade kanske varit bättre att öva utan eld först ;-) Staven gick rätt bra. Jag tyckte bara att den var rätt kort och visst blev det varmt om fingren. Det var rätt stora lagor (möjligtvis borde jag ha skrapat bort färgen, den brann rätt bra den med...). Men titta själv på bilden nedan! Nu ser jag fram emot att se orcherna leka med elden!

Ari, rekvisitör

Inte helt rätt, kanske, eftersom vi fick ställa upp det lilla tältet igen, men det känns som ett nytt tält varenda dag. Igår var det det stora taket som fick testas, utan väggar, bara för att kolla. Det är inte i det minsta förvridit och ser ut som om det skulle bli ett bra tak till teatertältet. Just nu hämtas hörnpinnarna så att vi kan testa nästa biten imorgon: väggarna till det stora tältet utan tak...

Idag var det alltså lilla tältet igen. Vi hade letat efter ett fint tyg som skulle pryda alla tält. De ska få kant på taken så att de slipper se ut som tyghögar. Vi gjorde ett första försök hemma med en bit som var tänkt till en av teaterkostymen. Det såg redan jättefint ut och vi trodde att det skulle bli ganksa lätt att hitta något ännu bättre i stan. Så letade vi oss genom två affärer och hittade inte alls något bra. Det som vi hade hemma var det bästa som fanns, frustrerande. Men den allrasista tygrullen som vi plockade fram i andra affären var faktiskt perfekt. Det syntes inte med en gång men tyget har ett hästteatermönster!

Har det blivit snyggt?

Det är självklart inget vanligt campingtält som sys just nu på gården men ett teatertält. Ett tält man kan förhoppningsvis rida i, där hundarna har massvis med plats för att skutta runt och som är tillräckligt högt i taket att det går att jonglera i. Klart att inte den hela stora teatren får plats, den ska fortfarande vara i paddocken. Tältet, som kommer att bestå av några mindre tält och ett stort, ska vara till den lilla teatergruppen Mimulus som ska uppträda på andra ställen. Plus att man kan använda dem mindre tälten som cafeteria till teatern här på gården. Ett sådant mindre tält är redan färdigt, titta på första bilden där nere för att få ett intryck vad det handlar om. En enda person kan sy ett av dessa små tält, förutsatt att den personen har lite extrapersonal till förfogande som kan skära upp alla sömmar som har blivit fel, klippa mängder av snöre i små bitar osv.

Men nu pratar vi om det stora tältet, ca 10 meter i diameter. Hur många personer behövs det alltså för att sy taket till det? Nu har helt klart alla redan tittat på bilderna där nere och svarar: Tre. FEL! Det är förstås fyra stycken (men en av dem fick ta kort också): en som syr, en som bakifrån matar tyget in i maskinen, en som sorterar tyget till höger så att det ligger någorlunda slätt och en som hänger med hela kroppsvikten i tyget på vänstra sidan för att få det genom symaskinen. Det gick ganska bra faktiskt, efter att tyget var sorterat. Det var själva sorteringen som tog en timme.

Nu återstår den enkla delen, att försöka få tag i tre 9 meter långa stolpar för att sedan hissa upp taket som förhoppningsvis inte är förvridit i sig...

Jana

Dessa fina bilder på Malin och Ruffsa fick vi låna av Johanna från Karlstads Hundcenter. Tack!

Idag deltog tre av teaterns fyra hundar på Värmlands första officiella hundfreestyletävling på Karlstad BK.Tävlingen arrangerades av klubbens ungdomssektor och de gjorde ett mycket bra jobb. Hundfreestyle kallas ibland också för dogdancing och går ut på att visa upp ett koreograferat program där hund och föraren samarbetar till musik. Ekipaget dansar eller berättar en liten historia med sina rörelser. Klart att våra teaterhundar skulle vara med på det!

Såväl Malin och Ruffsa som jag och Hathil valde att visa en del av teaterprogrammet som anpassades till tävlingsreglerna. Ari och Abbe hittade på något annat: CanCan. Abbe skötte sig väldigt bra på sin första officiella tävling överhuvudtaget och såg ut som en världsvan liten hund mellan alla andra hundar. De startade dock sist och under tiden hade han blivit ganska trött av allt tittandet. Han tyckte att tävlingsdagen var jättespännande men ganska jobbigt och till slutet fattades det helt enkelt lite motivation på själva tävlingsbanan så att Ari bestämde sig att bryta. Domarna tyckte dock om ekipaget och ville gärna se hur programmet skulle ha sett ut. De fick alltså starta utanför konkurransen med en pipboll som motivation och då var Abbe med igen. Han blev publikens favorit på nolltid!

Malin och Ruffsa har blivit riktiga proffs med rockringen. När de började med teatern i slutet av mars visste Ruffsa inte vad man skulle ha den konstiga ringen till men hon har lärt sig otroligt mycket. Varje gång de kommer till träningen kan de något nytt med ringen och då var det helt naturligt att de skulle ha med den på tävlingen också. Ruffsa hade ibland lite svårt med koncentrationen men de gjorde ett mycket fint program med fantastiska trix (de kan "hoppa rep" med ringen!).

Hathil brukar inte ha något problem med motivationen, tvärtom. Men idag var han ganska lugn och sansad och kunde till och med vänta in sin tur mitt på banan utan att stressa upp sig och skälla. Under själva programmet - en samuraikamp - var vi faktiskt lite långsamt och fick hoppa över några inplanerade moment som vi inte hann med. ;-) Det märktes nog inte så tydligt, publiken tyckte i alla fall att vårat stavkampprogram var häftigt och det är ju det som är viktigt för teatern. Först vid prisutdelningen fattade vi att även domarna tyckte om koreografin och Hathils fart och glädje på banan. Vi vann på våran första freestyletävling! Vi verkar även vara uppflyttade till klass 2...!?

Men det var inte dagens sista positiva överraskning. Hemma väntade fjärde teaterhunden på sin tur. Vanda ville också ha lite roligt och det fick hon såklart. Vi tränade hundfrisbee och hon fångade för allra första gången en disc som jag hade kastat långt och som hon fick springa efter. Läste discen helt rätt, hoppade med fullt fart högt upp och tog discen som en proffs!

Det blir riktigt bra med våra hundar!

Jana

Fler bilder från tävlingen finns på den nya fina freestylehemsidan www.hundfreestyle.se och jag hoppas att jag får in bilder från Malin också.