Efter allt teaterarbete är det nu dags att börja den "vanliga" träningen. Idag hade jag bestämt mig för att longera "gamlingen" och känna av var jag har lillpôjken Jonakur, som har haft semester en tid. Socki visade direkt att longering enligt gammalt mönster kan du glömma. Jag var ganska oförberedd på reaktionen eftersom detta aldrig varit något problem tidigare. Egentligen ganska korkat av mig att inte inse att vi faktiskt har ägnat större delen av sommaren åt att komunicera på ett helt annat sätt. Vi avbröt övningen ganska snabbt och jag måste fundera på hur jag ska lägga upp en träning som han redan är inne på. Det känns som om han ligger före mig i tänket. Hur lätt är det inte att falla in i gamla invanda mönster? Skärpning!

Sedan var det dags för Jonakur. Vi lekte gå, springa, stopp och backa. Om och om igen (ingen grimma). Han tyckte det var jättekul och jag med. Jag vill att han ska bli följsam och göra halt på "kommando" i alla gångarter. Jag har bestämt mig för att gå långsamt fram och inte börja med fler nya moment förrän detta är befäst. Detta är bra tränigen även för gammelorch-tanten!

Nu är det alltså över, hästteatern. Sista föreställningen gick bra inför mycket publik. Vi hade bara några små miss, Nazgulen hade stoppat Gandalfs program i fickan (inte så konstigt att Nazgulen kom lite väl tidigt då och då), någon hade spillt müsli på stora lådan så att man gång på gång blev av med en hel uppsättning hober där och staketet hade blivit lite blött så att elden inte ville brinna ordentligt. Men å andra sidan hade vi en helt otroligt kuliss, naturen hade verkligen fattad manuset denna gång: jättestor fullmåne, dimma och några nattfåglar som lät som ett gäng Nazguler i skogen bakom scenen. Dessutom hade vi världens rökeffekt, precis lagom mycket rök på precis rätta stället som förflyttade sig långsamt bakom scenen för att uppenbara honmonstret som stod där helt stilla. Perfekt, måste ha varit hur häftigt som helst från läktaren!

Men nu är det slut. Alla kostymer ska bäras in, tornen i paddocken ska rivas så småningom och en hel del älskade karaktärer läggs på hyllan:

• Gothmog, den spottande gammelorchen med sina hyr-balroger, teaterns söta och mest fantastiska varelse

• Gimli, den farligaste dvärgen som teatervärlden har sett, han förstörde ett svärd och fick en rejäl yxa istället som han använde för att riva flera byxor

• Lavskägge, som utan träning blev Hathils favorit i föreställningarna när han kom för att klappa hundarna och servera entiska specialiteter

• Nazgulen eller ”lukten av ondskan kan dyka upp när som helst”, som lyckades att överraska oss och publiken varje gång med fantastiska stegringar eller oförutsedda entreer ;-)

• Frodo, den mest attraktiva hoben som någonsin har funnits ;-)

• Gandalf, det mest benevolenta leendet som jag har träffat på, dessutom delar han ut frisbeediskar, vilken kul trollkarl!

• Balrogen, som har lyckats att smita från scenen även detta året och som är fortfarande kär i Nazgulen

• och och och ...

• ... och så många små detaljer och karaktärer som kommer att minnas på alla fest och som därmed ingår i Isgårds historia.

Tack alla er!

Imorgon ska hela ensemblen till Stockholm för att titta på Cirque du Soleil. Det blir kul och vi får säkert en hel del inspiration för nästa år. Det ska bli ännu bättre! Om ni vill kan ni hjälpa till lite genom att rösta i omröstningen bredvid. Om ni har tittat på alltså.

Under tiden har vi tänkt att skriva för alla intresserade om hur träningen går till på Isgård. Vi har skaffat en ny blogg som kommer att handla om träningen, jag har lagt ut länken till den på högra sidan under länkar. Vi kommer säkert att skriva lite mer om teatern här ett tag till men det skulle bli kul om vi skulle återses ”på andra sidan”.

Jana, nu inte längre Boromir

Idag är det sista föreställning av Eldarnas Ring. Och dags är det! Efter 7 kvällar (inkl genrepet och genrepets genrep) har Hathil nämligen vant sig att det alltid är kul på kvällarna. Jag kan göra vad jag vill med honom (vandra, jobba flera timmar i skogen medan han får springa runt, åka inlines medan han drar mig osv), han ska ha kul på kvällen. Istället för att sova kommer han fram med sin liten "nallemus" och funkar det inte så kommer han med ytterligare några leksaker (sockdjuret, jeansben...) som han lägger på sängen. Sedan sittar han framför mig och stirrar. Vi ska ju leka på kvällen, det är det vi alltid gör nuförtiden!

Sedan är det ju dessutom så att man får en tuggpinne efter teatern när jag går ner igen för att plocka ihop grejer. Också en anledning att glo på mig, han ska nu ha en tuggpinne varje kväll innan han går och lägger sig. Han får tuggpinne endast efter föreställningar när jag går ut igen men beteendet släcks inte av sex kvällar i rad utan tuggpinne.

Vilka rutiner de får efter kort tid, särskilt om de tycker att något är kul...

Jana

Nu har den goda sidan rustad upp och slutet på morgondagens föreställning är tämligen förutsebart: den goda sidan kommer att vinna. Vi har lärt oss att skjuta med båge nu, på scen, målet är en hemgjort orch.

Eller några av oss har lärt sig i alla fall. Aragorn jagade första pilen träffsäkert in i orchen och gick sedan hem, skyllande på ryggskott och kylan. Boromir träffar orchen varje gång, likaså våran tekniknisse som vi räknar till den goda sidan - förutsatt att någon står bredvid som hjälper oss lite med den vertikala siktningen och att orchen är inte längre bort än 7 meter. Men vi räknar med att vi får en god chans på en sju-meters-orch när dem drar runt vita tornet i början av stora slaget. Så om det ser ut att det fattas en eller annan orch i stora slaget imorgon beror det på att vi har förändrat oddsen lite till de godas fördel.

Lite synd att Legolas inte var för att visa vad han kan med bågen...

Jana 

Kulturnatt- här kommer två bilder till:

Jonathan, som säljer hästteater (det gör han riktigt, riktigt bra!! Stor TACK!) och och vyen inifrån tältet och ut.

Vi hade det ganska mysigt, skärskilt i lilla tältet där det var fullt med scendräkter, hästar, hunden och spännsnören från stora tältet...dessutom hade vi glömt att ta med en lampa, det var alltså mörkt därinne.;-))

Mindre mysigt var det kanske där publiken stod, i regnet..Därför delade vi på tältet, så att i alla fall en del av publiken kunde stå inunder tak. Det minskade vår scen till bara några kvadratmeter, dvs hästarna hade nästan ingen svängrum alls. Inte vi heller, när vi försökte oss på en kampscen...Kul var det ändå! Vi ska nog satsa på lite utflykter med tälten till våren, fast då tar vi med publiktälten också, så att vi har scenen för oss själva..

Ari 

Vi har varit inne i stan lite snabbsnabbt, ner med tältet här, upp med två tält framför museet, lite uppvisning med bara två hästar, en hund och några få små kostymer, ner med tälten igen och sedan sätta upp det stora igen inför lördagens föreställning. En kort utflykt alltså.

Det som var ganska kul att se var hur djuren betedde sig. Hathil har ju varit i staden några gånger (han brukar tycka att det är ganska spännande) men hästarna var förstås inte van att vara downtown. Men de är a) ganska coola båda två och sedan var de kanske lite upptagen med varandra. Det var Sokrates och Svana igen ("Nazgul + Balrog IV") och de ÄR kära, bombsäker! Det gick i alla fall att ha en sopptallrik i ena handen och en sked i den andra medan man hade Svanas tygel över lillfingret, ingen fara alls, hon går ju med Socki. ;-) De kom in i tältet och tittade lite och sedan var de bara där som om det vore helt normalt att stå i tält bland en massa folk, strålkastare osv. De körde sina program. Det var bara en sak som inte funkade, Nazgulen vill inte upp på sin låda. Hon tyckte att det var lite konstigt att det fanns två människor som gömde sig bakom lådan, det brukar ju bara vara Hathil och jag. ;-) Jag lägger ut en liten bild på tältena men eftersom det var mörkt och spöregnade blev den inte riktigt bra. Kanske att någon som kan fotografera kan ladda upp en mer lyckad variant. Tälten höll förresten, det var torrt där inne, vi var nog de enda som inte blev blöta den natten.

På lördag morgon tänkte vi att snabbt sätta upp tältet igen eftersom det skulle lagas mat för en firmafest som skulle börja en timme före föreställningen. Men tyvärr fanns det en liten sjö där tältet skulle stå. Vi fick alltså först gräva lite och sedan lägga dit några sandhögar så att man inte skulle sjunka ner där inne. Sedan blev det liiite stressigt att få upp tältet, få dit all möblemang, laga mat, duka och förbereda föreställningen. Vi hade egentligen tänkt träna med Hathil någon gång så att han skulle våga slita ett ben ur honmonstret men det blev inte av så att jag var tvungen att dra i benet själv. Annars var föreställningen jättebra och jag tror att alla hade kul på scen (även om Frodo har slutat löpa nu, jag hade världens enklasta Sam igår som inte ställde till med en massa annat runt omkring). Det är ju så mycket roligare att spela inför en fullsatt läktare. Vi var utsålda! 150 pers, vi fick bära dit flera bänkar till och ändå fanns det folk som satt på marken på en picknickfilt. Tyvärr, tyvärr så hade de ställt en massa picknickgrejer utanför filten som Legolas och Frodo krossade när de var på väg till Mordor. Vi får nog be om ursäkt för det men det gick inte att se något i mörkret på läktaren (Boromir och Sam kunde undvika trampa genom grejerna endast pga av all knack- och gnisselljud som uppstod framför de).

Nu är det bara en föreställning kvar på onsdag...

Jana

Ja, jag undrar hur uppvisningen kommer funka på kulturnatten i Karlstad?? Vi ska ta med stora tältet och ett av de mindre tälten till hästarna. Nu är det jo så att våra djur redan är van vid det ena och andra, men ändå...en uppvisning på ett främmande ställe i mörker bland massvis med folk är inte så riktig det de har varit med om (och dessutom i tält, ingen av de har varit i tältet tidigare..). Vi satsar alltså på "gamlingar": Hathil, Socki och Svana (och Eva och jag ;-)). Sen får vi stöd av Jana, Tomas, Jonathan och Johanna. Vi ska försöka att spela några scener ur "eldarnas ring" på väldig begränsat utrymme. Tack och lov följer Inger med som berätterska...för alla som annars inte fattar vad vi försöker förställa ;-) och teknikerna sköter om musik och ljus för stämningens skull.

Hoppas bara att allt går bra och publiken gillar uppträdandet!!

Lite nervös Ari (med ryggskott dessutom..)

I måndags hälsade två tjejer på som ville inspela lite filmmaterial till programmet "Våra djur" som sänds på Kanal 12. Vi hade en mycket rolig förmiddag även om det spöregnade. Särskilt Hamar tyckte om det och gjorde allt han kunde, och det snabbt (Hamar!!). Det har blivit en jättefin film, även några scener från förra året finns med.

Jag har lagt till en länk till filmen så att även folk som inte bor i Karlstad kan se Hamar in action.

Jana