Imorse fick jag läsa ett inlägg som jag hade skrivit för precis ett år sedan: Terrible theatre.

Jag måste säga att jag har vant mig vid att min hund absolut ska göra något kul allra sist på kvällen. Det är nämligen fortfarande så att han kommer fram med leksaker för att övertala mig att vi ska leka lite eller att han åtminstone ska få en stor kex istället för tuggpinnen som han egentligen ska ha.

Han har under året som gått allteftersom bestämt sig för en lite mer noggrant tidpunkt, inte bara "sent på kvällen" utan "när hon har gått och lagt sig". Vem har lust att leka barfota med en stor hund? Vem har lust att gå upp igen när det just har blivit varm i sängen, frysa sig fram till godisbruken för att hämta kex? Inte jag nuförtiden. Det har varit roligt de första typ sex månader men sedan blev det lite jobbigt, tycker jag. Så han har inte fått någonting alls de senaste veckorna. Men beteendet sitter djupt, han ger inte upp (han är ju inte en sådan som ger upp).  Jag försöker övertyga honom att det är också kul att ligga framför sängen och blir klappat och kliat men det går han inte riktigt med på alla gånger. Ibland funkar det, ibland får man ett mjukisdjur efter det andra i ens bok och när dem tar slut börjar en kall nos att putta runt boken. Eller en något varmare rumpa sätter sig mitt i boken. Undrar ibland om det är en storvuxen katt som jag har. Eller en alltid hungrig hob?

Terrible theatre...

Jana

Letztes Jahr hatte der Teddy gelernt, dass man abends immer was Lustiges macht und dann ein Kaustängchen bekommt. So war das nämlich mit dem Theater immer. Das wollte er aber auch so haben, wenn kein Theater war. Das ist nie mehr weggegangen...

Idag har jag träningsvärk..och då börjar man undra vad det var man gjorde igår. Vi lastade hela tältet, Voodooskrämman (en hel del lådor), eldgrejerna och info-material. Sen reste vi tältet i stan, fäste stora, svarta draperiet i den och rastade hundarna på Sandgrundsudden. Efteråt installerade vi Voodoo-skrämman och satte upp infotavlan. Sen gick vi och kollade runt vad alla andra gör, det var en hel del gatuteater man kunde beskåda :-). Hundträning i och utanför tältet. Då var klockan redan efter 19.00 och det var dags för sminkning och resterande förberedelserna. Uppträdande Voodoo-skrämma. Sen tog vi ned tältet (Tack alla hjälpare!), stuvade undan allt i släpet och förberedde eld-showen. Det var en hel del jongleringsgrejer som skulle dränkas i tändvätska och dessutom fick vi passa scenen, så att åskådarna inte minskade den (vi behövde rejält med svängrum till eldsnören..). Sen uppträdde vi med elden. Efteråt allt in i olika bilar och släp och aker hem. Pust! Kanske inte så konstigt, att mina muskler är lite ömma..jag hade ju inte suttit ner någon gång under gårdagen.

Ändå gick det hela till under rätt avslappnade former, mycket tack vare det otrolig duktiga gänget som är med i Mimulus! Därför märkte jag inte att det var ansträngande, det har verkligen varit roligt hela dagen.

Vi hade mycket publik och fick dessutom bra kritik för såväl Voodoo-skrämman som ELD-showen, då är artistdagen dubbelt så kul!

Klart, att inte ALLT har funkat...Vanda gjorde sig lite illa, när hon övade med frisbee-fåglarna och ville därför inte fånga och mörda fåglarna sen. Hathil var inte bra däran, hans mage gjorde lite ont och det gjorde att han inte ville ligga eller buga på scen. Stephan hade världens förkylning. Men, trots detta var de med och gjorde sitt bästa!

TACK, NI ALLA! Ni är verkligen otroliga!

Ari, en i gänget

Ikväll ska vi visa en bit „Krabat“ på Kulturnatten. Den biten som har med eld att göra. Och den här gången ska vi ha med ASP´s fina Krabat-låt. Det är säkert inte så lätt att sammanfatta en hel bok i en enda låt, men de har lyckats. Lyssna själv

För de som kan tyska, här är texten:

Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr
Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr

Ich bin des Meisters Ruf gefolgt,
die Stimme zog mich magisch an
das heisre Rufen in der Nacht
im Traum schlug mich in seinen Bann
endlich öffne ich mit klammer
schweißbenetzter Hand die Tür
zur geheimen, schwarzen Kammer
und der Meister spricht zu mir
er fragt mich was soll ich dich lehren
Müllern und das Andre auch
er streckt mir seine Linke hin
ich schlage ein so ist es Brauch

und mir sprießen Rabenfeder
und so flieg ich unerkannt
über Grenzen in das Leben
wie der Wind schnell übers Land
und ich breche alle Regeln
um heut Nacht bei dir zu sein
fühl mein Rabenherz es schlägt so
schnell und nur für dich allein

schenk dir eine Rabenfeder
unsrer Liebe Unterpfand
denk an mich ich komme wieder,
denk an mich hältst du sie in der Hand

Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr
Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr
Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr
Gehorche der Stimme
Des Meisters gehorche ihr

Er spricht: ja nun gehörst du mir
Mit Haut und Haaren bist du mein
Ich wollte fliehen voller Furcht
sein Blick fährt mir durch Mark und Bein
Mit einem Auge nun erfasst er
dich du willst vor Angst vergehn
Das andre unter einem Pflaster
Schwarz und kann doch alles sehn
Ich komme mir so schrecklich nackt vor
Zauberspruch um Zauberspruch
liest er uns vor aus dem Koraktor
Weiße Schrift im schwarzem Buch

und mir sprießen Rabenfeder
und so flieg ich unerkannt
über Grenzen in das Leben
wie der Wind schnell übers Land
und ich breche alle Regeln
um heut Nacht bei dir zu sein
fühl mein Rabenherz es schlägt so
schnell und nur für dich allein

schenk dir eine Rabenfeder
unsrer Liebe Unterpfand
denk an mich ich komme wieder,
denk an mich hältst du sie in der Hand

wo bist du nur hingeflogen
überall sucht dich sein Blick
hab den Kreis um uns gezogen
doch es zieht mich schon zurück
hör die stimme deines Meisters
gehorche denn er kriegt dich doch
er wird dich finden und du weißt es
nur mein Herz ruft lauter noch
nach dir

und mir sprießen Rabenfeder
und so flieg ich unerkannt
über Grenzen in das Leben
wie der Wind schnell übers Land
und ich breche alle Regeln
um heut Nacht bei dir zu sein
fühl mein Rabenherz es schlägt so
schnell und nur für dich allein

Schenk dir eine Rabenfeder
unsrer Liebe Unterpfand
denk an mich ich komme wieder,
denk an mich hältst du sie in der Hand

denk an mich ich komme wieder,
denk an mich hältst du sie in der Hand

denk an mich hältst du sie in der Hand

Nu är det (nästan) officiellt: I söndags bildades föreningen Teater Mimulus. Namnet har ju funnits ganska länge men stod hittills för en mindre grupp som uppträdde bara med hundarna. Nu är Mimulus överbegreppet för allt som vi tycker är kul: Hästteatern, mindre uppsättningar, kurser, läger, allt möjligt. Håll utkik efter det här ekipaget:

Dessa tre kommer framöver att dyka upp lite här och var. När ni ser dem så vet ni att vi är i närheten. Kom gärna fram och kolla vad vi gör! Första chansen har ni redan imorgon på Kulturnatten i Karlstad.

Mimulus har en liten undertitel som heter "Teater med häst och hund". Det ska stå i stora bokstäver över tältingången. Sedan ska det ju gärna stå på hundburarna också men vi misstänker att vissa hundar vill gärna ha något annat namn på buren:

Teater Abbe - Teater med korv och boll

Men kanske att de andra vill också ha ett eget teater:

Teater Hathil - Teater med bröd och broccoli eller skulle det kanske vara en "Bamseteater med bröd"? Samma teater med lite mer akrobatik och show skulle då heta "Cirkus Tortellini" så klart.

Jana