Tro det eller ej men vi har en mycket trogen åskådare som tittar på varje föreställning och varje repetition, har inte missat en enda gång. Nu är det inte så att det vimlar av fans runtomkring oss eller att någons make, sambo eller föräldrar tycker så mycket om att titta på oss. Inte heller är det någon hemlig beundrare som tjuvtittar genom sprickorna i alla iskalla ladugårdar som vi spelar i (inte vad jag vet i alla fall). Nej, det är en av oss som jämt smyger ifrån scenen för att titta på. Nu kan man argumentera att regissören ska titta på då och då, även om den är med och spelar själv, och då kan det hända att regissören missar sin entré. Men det är inte Ari, inte varje gång i alla fall. ;-)

Det är Vanda. Vi har lyckats lära upp henne från ett blygt fröken till en en briardbrud som stickar ner från en upphöjd scen för att hälsa alla i publiken välkomna. Mycket artigt tänkt förresten, det skulle vi faktiskt ha gjort före föreställningen, men inte helt det som vi hade räknat med. Det är samma Vanda som nästan inte fick vara med i teatern förra året för att vi trodde att hon skulle bli rädd för all folk runtomkring. Det var då. Nuförtiden tycker hon bäst om att sätta sig någonstans i publiken, gärna bredvid en vild främmande människa, låta sig klia bakom öronen och titta på oss andra. Vilka skådespelare vi måste vara för att fascinera briarden gång på gång med samma pjäs...

Finns det inget publik så kan hon också rulla ihop sig mitt på scenen och titta på eller sova. Cool hund! Hon känner sig helt trygg med teatern nu, var vi än håller till. Nu kan vi börja repa hennes roll med Vanda. Det blir nog en riktigt skådis även av briarden.

Jana

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag flyttad alla länkar osv till vår andra blogg och så småningom får ni vänja er att bara titta där om ni vill veta vad som händer här. Det här är alltså sista inlägget i teaterbloggen, från och med nu lägger vi helt enkelt allt ut i den andr...

Idag hade vi premiär med ”Göran och draken”, vårt program till de allra minsta. Vi hade den bästa kulissen hittills..ett pillabyrint som fanns i förskolans trädgård. Vi hade alltså gånger och kojor som Göran-Jana och Hathil-draken kun...

Igår uppträdde vi på ett fint ställe...grannarnas gård, där de höll fiskefest. Otrolig tjusig bakgrund och kanonfint gräsmatta! Hundarna var på bra humör och akrobatiken gick som en dans..Det är roligt att spela för glad publik (jag var lite orolig f...

Tomas och Jonathans parakrobatik har fått ny skeppnad...samma program som de visar i "Hästfolkets totem" (och då i motljus som skuggspel) har fått ett nytt tema som även passar in i "Fidos picknick". 20-tals-musik alltså och 20-tals-utstyrsel. ...

Så här ser ingången till teatret ut när vi har sommarlov...dvs utan att cafeterian är igång. Vi har fortfarande inte hunnit att måla gavelsidan, men det ordnar sig nog under sommaren...fler bilder finns på hemsidan under " scen".. Ari  ...