Ja, teatern fortsätter..och det glädjer inte bara Hathil. Även vi andra har fortfarande ganska kul med Voodooskrämman, oftast..

Idag hade vi ett uppträdande i Forshagas folketshus, dvs på en riktig inomhusscen och med andra program både före och efter oss. Lite svårt med logistiken, vi är ju vana att vara oberoende med vårt tält. Men, det fungerade..installera allt på scen, sminka och vänja hundarna vid miljöet inom en 3/4-timme. Och sen började det...som vanlig, fast jag glömde att spela 2 hela scener (!!)..det gjorde att inte fågelskrämman var på plats till nästa scen och så vidare..Herrejösses! Sen rakade jag dessutom att trampa på Hathils svans som pekade ut genom skynket (och bakom skynket är det VÄLDIGT mörkt..). En svanstrampad Hathil vill sen inte förstöra ballongfåglarna och det ledde till att MFF vann kriget mot skrämman för en gångs skull (till Evas glädje).

Jag hade ingen fokus eller så är det så att man bara blir lite vimsigare allt eftersom man blir äldre. Snart behöver man en personlig assistent som skickar in och ut en. Vilken tur att de andra var rätt förlåtande, inte ett enda ont ord fick jag (fast man vet ju inte vad de snackar bakom ryggen en ;-)). Jag ska verkligen skärpa mig och dessutom öva mera ofta..Ysch!

Vimsiga tant Ari