Till sensommarens föreställning är det tänkt att alla som ska spela mjölnar-gesällar har med sig var sitt djur. Dvs att rollen gestaltas av två aktörer, antingen människa/häst eller människa/hund. Vilken rolig utmaning för regissören! Och vad bra det är att jag får proffs-hjälp av IFF framöver! Det är nämligen inte så enkelt att kunna spela sin roll och akta att djuret hänger med i det samtidigt. Hälften av aktörerna är dessutom inga djurtränare och ibland (ännu bättre ;-)) inte ens häst- eller hundvan och ändå ska de smälta ihop med sina djur.

Igår började vi alltså...indelning av häst/hund, bekanta sig med dessa och sen till paddocken ("Vad tom paddocken är utan våra två torn!" akrobaterna har inte mer varit där efter förra årets föreställning, det gäller alltså får paddocken lite mera hemtrevlig till nästa träning ;-)). 

Först har vi tränat lite fotgåendet och det gick förvånansvärt bra! Lite småjusteringar ("Hur gör man att djuret backar med mig samtidigt?") och det hela såg rätt häftig ut redan igår: 7 par som går i samma takt (nästan, svårt när alla springer!)) och stannar och ryggar samtidigt. Kul att se och kul att dirigera!

Efteråt gjorde vi lite övningar på hästen, man måste ju kunna sitta, stå och sova på hästen. Inte så lätt, där är långt ifrån att alla hästar tar det med lugn när det borras knä i de eller när personen ovanpå bara ramlar baklänges.  Men även detta gick bra, särskilt med tanke på att några aktörer aldrig ens hade suttit på en häst förr!

Jag får så många idér när jag tittar på de! Det är rätt kul att vara igång igen med hela gruppen! Ser fram emot att sätta upp de första scenerna!

Ariregissör ;-) 

Ni ville ju ha fler fåglar i teatern, varsågod, här får ni några. Eftersom vi har en egen teaterspåtant (http://isgardsdjur.bloggagratis.se/2007/11/) som gav lite tips passade vi på att bygga in några fåglar i Teater Mimulus nya programm redan i mars. Nu hade vi inte råd med en albatros men å andra sidan har vi lyckats hyra in den mest fantastiska fågeln som finns. Säg till om ni vill också se "The extended version" (7 minuter i tur och ordning).

Jana

Ikväll satt vi för att slå fast datum för Mimulus-uppträdanden och funderade lite kring teatern. Vi funderade också om vi kanske skulle satsa på nya maffiga skådisar (det är faktiskt någon här som håller koll på alla Tinkerhästar som finns till salu just nu). Men om vi bjuder in fler skådisar, vilka ska dem vara då?

Slutsatsen blev nog att Isgårds Albatros- och Alpakateater låter helt klart häftigare än Isgårds hästteater. För att hålla koll på efterfrågan har jag lagt ut en ny omröstning. Nu får ni där ute vara med och bestämma vem ni vill se framöver! Kanske...

Jana

Tro det eller ej men vi har en mycket trogen åskådare som tittar på varje föreställning och varje repetition, har inte missat en enda gång. Nu är det inte så att det vimlar av fans runtomkring oss eller att någons make, sambo eller föräldrar tycker så mycket om att titta på oss. Inte heller är det någon hemlig beundrare som tjuvtittar genom sprickorna i alla iskalla ladugårdar som vi spelar i (inte vad jag vet i alla fall). Nej, det är en av oss som jämt smyger ifrån scenen för att titta på. Nu kan man argumentera att regissören ska titta på då och då, även om den är med och spelar själv, och då kan det hända att regissören missar sin entré. Men det är inte Ari, inte varje gång i alla fall. ;-)

Det är Vanda. Vi har lyckats lära upp henne från ett blygt fröken till en en briardbrud som stickar ner från en upphöjd scen för att hälsa alla i publiken välkomna. Mycket artigt tänkt förresten, det skulle vi faktiskt ha gjort före föreställningen, men inte helt det som vi hade räknat med. Det är samma Vanda som nästan inte fick vara med i teatern förra året för att vi trodde att hon skulle bli rädd för all folk runtomkring. Det var då. Nuförtiden tycker hon bäst om att sätta sig någonstans i publiken, gärna bredvid en vild främmande människa, låta sig klia bakom öronen och titta på oss andra. Vilka skådespelare vi måste vara för att fascinera briarden gång på gång med samma pjäs...

Finns det inget publik så kan hon också rulla ihop sig mitt på scenen och titta på eller sova. Cool hund! Hon känner sig helt trygg med teatern nu, var vi än håller till. Nu kan vi börja repa hennes roll med Vanda. Det blir nog en riktigt skådis även av briarden.

Jana

Ibland börjar man med någonting och sedan ändrar man lite här och lite där och så får man ut något helt annat.

Imorse när vi satt vid frukostbordet träffades någon helt plötsligt av en smäll inspiration som yttrade sig i de mycket välkomna orden: "Kom så målar vi dig!" Tro inte att det är lätt att äta frukost här: "Näää du, nu är slut med teet, ställ bort det!" Jag målades i alla fall i drygt två timmar (kändes det som) medan mitt te blev allt kallare. Sedan släpades jag ut till det svinkalla ridhuset för att ta lite kort.

När vi kom in igen och granskade korten så hittade vi en bild i kameran som visade vårat allra första försök kring temat "Voodooskrämman och fåglar". Nu får ni använda fantasin för att fylla i de sex veckorna som ligger mellan dessa två korten.

Jana, med en halv svart hand eftersom ytterligare en sminkfabrikat ska testas

"Komm, wir malen dich an!"

So klingt das, wenn jemand schon am Frühstückstisch von der Muse gewürgt wird... Hier kommen zwei Bilder zum Thema "Voodooscheuche mit Vögeln". Zwischen den beiden Bildern liegen ungefähr sechs Wochen mit unglaublich vielen verschiedenen Scheuchen und Vögeln...

Sedan så uppstår ju frågan vad som ska göras med skallen eftersom hatten sitter inte jämt på voodooskrämman. Här kommer ett antal försök. Våra föräldrar är säkert riktigt stolta över att ha så snygga döttrar.

Resultatet efter två veckors fågeltillverkning..vi behöver ha olika storlekar på fågeldockorna och dessutom ska de kunna spelas på olika sätt. Några är bra på att flyga och andra är bäst på att vara närgången och fräck. Roligaste pippin (den Mest Fantaskia Fågeln MFF) är helt klart den som Eva gör..med fågelkostym på..vi har skrattat tills tårarna rann :-)) Tyvärr finns det inte kort på MFFn än..

Igår var Abbe och Vanda med och repade för Voodoo-skrämman för första gången. De ska agera draghund (på en yta på sisådär 30 kvadrat!) och följa med "bonden". Det är inga hyperhäftiga trix de behöver kunna, men de har sina roller..dvs de ska helst göra det som står i manuset. Svårt..svårare än vad man tror, för det finns helt enkelt inte plats för att först gå två steg åt fel håll..Förra året löste jag problemet genom att belöna milliontals gånger när de höll sig nära mig. Och det kan de nu!! De bara bjöd på "följa Ari" och "platsläggning så fort Ari stannar"! I ridhuset! Där de är vana att busa eller i bästa fall träna frisbee! Sprang ner till ridhuset i världens fart och skällde allt Abbe orkar..och omställde sig direkt när de märkte att vi skulle träna "teater". Mina teaterhundar! Den här gången ska de alltså kunna gå och springa ifrån mig och till de andra, peka på fågelskrämman, snurra och gå baklänges (helst i slowmotion..svååårt) dra plogen och vända med den på en tallrik och Vanda har sina frisbeetrix..Dessutom ska de kunna sitta i sina burar och vara TYST när det inte är deras tur..det är fortfarande SÅ ORÄTTVIST! Abbe tror ju alltid att han har huvudrollen..dygnet runt! Vi fortsätter alltså med passivitetsträningen..

Ja..mimulus-manuset är klart. Voodoo-skrämman är titeln. Handlar om en fågelskrämma som använder sig av voodoo-krafter för att ta itu med fräcka fåglar. Ikväll höll vi på med reklambiten, dvs texten och bilderna till flyern och affischen. På kortet: Johanna, som helt säkert inte komma att söka jobb som fotomodell efter den här kvällen. ;-)) Det tar nämligen tid att få bilderna så som vi hade tänkt oss..